Dolksvansar & Vapiano
Snörvel, snörvel, snörvel. Ungefär så har min morgon startat, men nog om de.
Dolksvans
Igår begav jag mig in till stan för att luncha på vapiano med en vän. Därefter gick färden vidare till Malmö museum där vi kollade deras reptilavdelning samt deras akvariedel.
Efter det blev de en liten mini promenad i området utanför innan bilen tog oss vidare till Akvarietjänst i Malmö. Tiden sprang snabbt iväg och man blev sugen på att ta med sig både den ena och den andra fisken hem. Men man åkte hem tomhänt då jag gärna läser på om arten först, funderar och så fall sen köper om de skulle passa i mitt kar.
Dolksvans
Måste även passa på att kommentera den arten på de två sista bilderna. Dolksvans kallas dom för och jag har aldrig sett denna art tidigare. En av få (om inte de enda) levande fossilen vi har kvar. Den har hängt med sen dinosauriernas tid men till skillnad från många andra arter så har dom aldrig utvecklat sig. Är syret i vattnet bra blir deras blod blått, är de syrefattig ändras blodetsfärg. Dom har 10st ögon och vi människor håvar upp dom ur vattnet för att tappa dom på en del blod innan vi släpper ner dom i vattnet igen där dom får återhämta sig i några månader innan de återger ska tappas på blod. Ca 10% av dom dör under lekperioden då dom går upp på land, råkar trilla på rygg och kan sen inte lyckas hamna på fötter igen. Jag satt en stund igår och studerade dessa varelser och jag kunde ganska fort konstatera att de inte va några smidiga varelser. Däremot oerhört klumpiga och jag började fundera på hur dom klarat sig så här pass långt utan att dö ut. Finns mycket mer att läsa om dessa underliga varelser, men jag håller de nog här.